Substitut

Läste hos en av mina favoriter härromdagen huruvida det är att utnyttja människor eller ej genom att dejta andra män för att glömma en annan man som väckt ens intresse men sen inte hör av sig.

Jag skrev en kommentar om att jag hade behövt ta till substitut ibland då jag haft svårt för att komma förbi någon. Fast för mig har det handlat om när jag brutit upp ett förhållande. Jag har tänkt tanken många gånger men aldrig lyckats göra slag i saken. Det hade bara skapat mer ångest & förvirring i min redan upp- & nervända hjärna att behöva lära känna en ny människa. Det krävs ju både intresse & energi för att orka & det är inget som finns hos mig när jag är drabbad av hjärtesorg.

När jag i vintras träffade C, så var jag nog inte riktigt kvitt exet men jag visste att det inte fanns nån väg tillbaka. Men jag kände ändå ett genuint intresse för honom. Jag kommer ihåg att jag på frågan om jag inte skulle bli ledsen om det inte blev nåt allvar mellan mig & C svarade:

Klart jag kommer bli ledsen, men inte som med M (exet) & även om jag inte får honom så har han hjälpt mig en bra bit på vägen att komma över M. Det kommer jag vara honom tacksam för.

Nu såhär i efterhand...jo han var nog ett substitut på nåt konstigt sätt ändå.

Men som sagt: Tack C för hjälpen! Den var guld värd! :)