Äntligen hemma

Har jobbat sen 7 imorse & det blev inte vidare mkt sömn i natt. La mig vid 1.30, fick ett sms av en kompis vid 2 & sen hörde vakten av sig vid 4.15. Bara att gå upp & försöka gnugga sömnen ur ögonen. Kl 5 var han här. Gosh..lika snygg som vanligt!!

Jag känner mig så petit i hans närhet. Han är nästan huvudet längre än mig & väger säkert 40 kg mer. Gillar verkligen känslan av att vara liten, känns kvinnligt på nåt vis..haha han kastar runt mig som en vante. :)

Han är väldigt bra på sin sak, tar mig till sjunde himlen & jag tänder massor på honom. Men jag känner faktiskt att jag inte har så mycket andra känslor för honom än så. Det är bra för annars hade jag bara blivit ledsen i slutändan.

Ikväll ska jag inte ha tankarna på honom iaf för jag ska på klassfest & sen ev en sväng på krogen. Han jobbar inte som vakt i natt heller så jag kommer inte springa på honom. Vilket är bra...jag vet ju hur jag är när jag fått lite alkohol i kroppen. Hade han jobbat så hade jag förmodligen sett till att gå förbi där han står bara för att flirta lite.

Nej dags att bli lite mysterious girl.. ;)
Jag ska inte jaga honom..

Han är galen

och jag med antar jag. Vakten är påväg hit nu. Han har jobbat i natt..
Tråkiga är att jag börjar 7, om två timmar..
Men vi hinner ;)

Skulle fått besök

Ja vakten skulle kommit hit en sväng ikväll ev. Men han har inte hört av sig än. Han slutade jobba 21.30 så lite tid kan han ju få på sig. Men jag tänker inte sitta & vänta och jag tänker heller inte skicka sms & fråga vart han är. Nepp där går gränsen ;)

Ohlala

Vilken pudding jag mailar med på Vildawebben....mmm honom vill jag dejta! ;)

Fick massor..

...med sms av "vakten" igår. Han ville komma hem till mig men jag var då redan på jobbet. Typiskt!! Jaja det blir säkert fler ggr.. :)

Jag fullkomligt älskar...

...musik & skulle inte kunna leva utan. Så fort jag ska någonstans så kollar jag så jag har med mig hörlurarna till mobilen & drar igång musik innan jag ens kommit utanför dörren. Något som jag då tycker är väldigt svårt att låta bli är att inte sjunga. Haha kom på mig själv idag med att gå & skråla till en av favoritlåtarna..
Pinsamt men som tur var hörde nog ingen. :) För det låter inte vackert kan jag säga..

Faaan

Vaknade med halsont & täppt näsa. Jag som skulle börja träna på riktigt denna veckan. Ja jag får äta vitaminer & echinagard tills det sprutar ur öronen. Tänker INTE bli sjuk en gång till!

Nej imorgon..

...får det bli ändring på mina dåliga vanor. Jag ska börja träna ordentligt nu igen. Jag har varit sjuk med både halsfluss & svalgkatarr men nu finns inget att skylla på mer.
Jag tänker inte sitta där i maj/juni och ångra att jag inte började i tid som jag alla andra år gjort.

Nej nu ska jag bosätta mig på gymet. Hade gärna velat köra lite spinning med men jag tränade det i tid & otid förr & jag är ff trött på det. Men kanske det är lättare efter ett första pass..

Har inte hört något från "vakten" sen i fredags efter det lilla äventyret. Jag hoppas att han hör av sig igen. Eller så kommer mina farhågor besannas...att jag inte var mer än just en engångföreteelse.

Som vanligt tänker inte jag höra av mig, det är upp till honom då det faktiskt är han som har någon & inte jag..

Äsch, det bästa vore nog att blåsa av allt redan nu innan jag faller för hårt för honom...men jag kan nog inte låta bli om han hör av sig igen & vill ses..hmm svårt det här..

Åh jag vill ha mer

Ja, jag vill träffa honom igen, nu, hela tiden..

Farligt detta tror jag..

Känns som om jag lever på stenåldern när jag tänker på detta med kvinnor som njuter av sex. Det där snacket om att vi skulle vara billiga för att vi gillar det eller för att vi har flyktiga förbindelser då & då. Kan inte låta bli att känna mig lite bitchig. Svårt att göra mig av med den synen när det gäller mig själv. Men jag tycker inte att andra kvinnor/tjejer som träffar män enbart för sex skulle vara lössläppta. Hmm skumt det där..

Men bort med de tankarna nu, för jag har bannemej rätt att få njuta lite jag med! ;)

Det blev dejt :)

Wiiihiii! Ikväll har jag varit hemma hos "vakten"! Åh han e ju bara så snygg! Vi bara kastade oss över varandra & man kan säga att vi haft ett långt förspel via sms nästan en hel vecka. Vi visste precis båda vad vi ville & för att vara fyra år sen vi sist hade något ihop så var det riktigt bra.
Tyckte att han hade förändrat sig massor, han hade verkligen mognat & hans sätt att prata var helt annorlunda.

Det känns ju inte helt rätt att göra såhär då han faktiskt har en tjej. Känner någonstans att vi kvinnor kanske skulle hålla ihop & inte föråda varandra. Men samtidigt struntar jag i det, jag kommer njuta av varenda stund & jag tror säkert att många tycker det är riktigt illa av mig & hade ifrågasatt om jag hade tyckt det var så skoj om jag hade varit hans tjej. Nej det hade jag såklart inte, men nu är inte fallet så.

Vi träffades under 4 år för några år sedan. Men vi sågs bara 1 gång i halvåret ungefär & jag kände att det inte var värt så mycket. Det blev bara taffligt & var nervöst. Ska man få ett bra sexliv tillsammans så krävs det att man träffas lite oftare, lär känna varandras kroppar & lär sig att tyda den andres signaler Vi hann inte komma dit sist. Men nu hoppas jag att det blir så.

Han var väldigt gullig, gav mig massor med komplimanger, sa att det var alldeles för längesen vi sågs och att han snart, snart ville träffa mig igen. :)

Men dumma lilla jag...fast jag vet vad detta handlar om så vill jag snärja honom, jag vill komma åt hans hjärta. Jag vill inte bara vara ett ligg då & då för honom. Samtidigt som jag vet att han nog inte är mannen för mig då jag vet hur han fungerar. Han jagar alltid spänning oavsett vad det kan få för följder.

Känner att jag är väldigt nöjd med kvällens lilla äventyr MEN den där känslan av att bara vara just ett äventyr gnager i mitt inre. Samma med den där ovissheten, kommer vi ses igen, kommer det bli något annat än det vi just nu "har"? Förmodligen inte så på ett sätt kanske det vore lika bra att det bara var en engångsföreteelse.

Jaja, den som lever får se. :)

Nu får jag försöka lägga känslor åt sidan...

Sugen på en date

Idag är han riktigt på "vakten". Han ville jag skulle komma hem till honom. Men tyvärr satt jag på en tråkig föreläsning. Han försökte locka mig på alla sätt att gå därifrån & hem till honom. Ja valet hade ju varit ganska lätt i fall jag inte hade behövt skynda mig hem för att hämta barnen. Fasen också...nu blir jag sådär stressad. Vill ju kunna när han ber mig annars e jag rädd för att han ska tröttna. Men som jag skrev hos en annan bloggare en dag, vill han VERKLIGEN träffa mig så väntar han väl.

Men åh, jag e ju så sugen på att se honom nu. Hade räckt att bara titta på honom lite så hade jag gått igång på alla åtta. ;)

Frustrationen är maximal just nu...jobbigt men samtidigt ganska skönt att få vänta lite. Både spänningen & suget ökar hela tiden ju mer jag tänker på honom...

Satan

Ajajajajaja vilken träningsvärk jag ligger inne med idag..

Men det är skönt att känna att man gjort nåt nyttigt! :)

Så nu får det vara slut på det svarta

Den svarta layouten symboliserade min olycka från början! Men eftersom jag känner mig tillfreds med livet nu så bytte jag till en ljusare. :)
Slut på depp helt enkelt :)

Blir lite förvånad

Ja det blir jag. Förvånad över hur fort jag kunde resa mig efter att jag fick höra nyheten om att exet skaffat sambo. Läste igenom några inlägg jag hade skrivit för någon vecka sen & jag nästan ifrågasätter mig själv lite. Kände jag verkligen så starkt för honom, var han mitt livs kärlek? Fattar inte hur jag kunde må så dåligt..
Nej usch!

Men det är bra! Jag kan snart säga att han är över & förbi! GLÖMD! Hahaha det är så SKÖNT! Aldrig mer..

Dags för en vända till gymmet! :)

Härmar ia & bjuder på en bild

av en man som jag finner väldigt attraktiv! Mums *dregglar*
Här e han, "vakten" :)

*poff, borta*

Vakten

hörde av sig i natt 3.50 & ville komma hit. Han hade jobbat & skrev att han hade tänkt på mig hela kvällen. Eftersom barnen var här så gick inte det. Sen vet jag inte om jag vill att han bara ska komma hit en så kort stund som det då hade blivit. Visst tanken är väl inte så mkt annat än sex, men ändå.

Jag svarade inte..men nog sjutton ska jag styra upp en liten träff..en annan dag ;)

Bryr mig inte

Jag känner äntligen att jag inte kunde bry mig mindre om exet & hans nya sambo. Har inte försökt snoka på flera dagar. Känner mig tillfreds med livet & som jag tänkte så skulle det bara kännas jobbigt i ett par dagar. Det enda jag känner är att det är synd om idioten som inte vågar vara själv, att han inte är såpass trygg att han klarar ensamheten längre stunder. Det ser jag bara som en svaghet..

Jag njuter däremot av att vara ensam, av att kunna göra PRECIS vad jag vill NÄR jag vill! Fantastiskt skönt! :)

Nu ser jag med spänning fram emot vad framtiden har att erbjuda mig..

Detta kommer bli bra, eller det är det redan. Men nog kan det väl bli bättre! :)

Precis vad jag behövde

Fick just ett sms från "vakten": "Har precis tränat & nu ligger jag i solariet. Önskar du kunde göra mig sällskap. Pussar"

Mmm det hade inte vart helt fel...men om vi hade solat så mkt det tror jag inte.. ;)

Nej

Nu behöver jag ha lite bekräftelse-sms igen som den bekräftelse-bitch jag är! ;)

Inget än så länge idag...men det kommer det är jag alldeles säker på. Haha värst va självsäker jag var idag då!

Knäppt att man kan bli så pirrig..

...av skrivna ord i sms. :)

Nu är "leken" igång. Det ena sms:et efter det andra trillar in med en del antydningar, lockelser & erbjudanden. Hmmm me like! ;)

Sist jag träffade "vakten" var väl ungefär 4 år sen. Innan det träffades vi lite då & då. Så nu hoppas jag på att vi kan ses lite igen, gärna lite oftare än då. Nu bor vi ju till råga på allt också bara på 10 min gångavstånd från varandra. Innan var det 5 mil..
Ska bli intressant att se vart detta sms:ande leder. Men det gäller att hålla känslorna i styr för jag vet ju att vi bara träffas av en anledning.. Men det kan vara ack så "trevligt"!! ;)

Han mailade

Ja "vakten" skickade ett mail på fb där han skrev att han ville träffa mig snart & att han var nyfiken på mina tankar.

Jag svarade att jag ville fortsätta där vi avslutade sist.

Han svarade snabbt: "Kan vi inte göra det då?"

Har nu skickat några mail fram & tillbaka & han vill ses, helst NU!

Blir lite svårt att veta hur på jag ska vara. Vill ju inte att det BARA ska bli en billig historia av det hela...men sex r ju den enda anledningen till att vi ses..

Men va sjutton, vi är båda vuxna, vet vad vi vill så varför inte bara utnyttja varandra lite??

Ooppss

C ringde mig just. Han ville bara kolla läget så allt var bra med mig.
Jag frågade om han & sambon rett ut det som varit & det hade de inte men de skulle ge det en chans iaf. Han sa att det väl inte kunde bli värre än det varit.

Fan det ville jag ju inte höra.
Gulligt av honom att ringa mig men det sätter bara hjärnan i gungning. Jag har ju inte släppt honom helt & nånstans så vill jag att han ska tycka om mig & inte henne. Men å andra sidan så e inte han heller nåt "pojkvänsämne". Dels för att han är för ung och dels för att han verkar vara en casanova & såna har jag ingen lust att ödsla tid på.
Just nu verkar det som om jag faller för redan upptagna män (pojkar) & det är INTE bra!

Åhh han hade ju inte varit helt fel att få gosa lite med idag i alla fall. ;)

Nepp

Har inte hört nåt ännu från "vakten". :(
Man får kanske inte erkänna det men jag vill ha...hmm..SEX & lite närhet. I vanliga fall är det först & främst närheten jag saknar men inte nu inte. ;)
Haha jag lägger ägg just nu så det är väl därför jag går runt & känner mig pilsk.

Vet att det är ganska lätt att få sig nåt men jag är ju sugen på "vakten" nu ju...åhh!

Sugen..

Kan inte få bort "vakten" ur huvudet..
HÖÖÖÖR av dig nu då!

Underbara vänner

Igår mötte jag upp min fina vän A i Brunnsparken. Hon avslöjade att vi skulle till casinot. :) Jättekul då jag aldrig hade varit där innan. När vi kom fram så satt två till av mina underbara vänner där & väntade. :) Jag blev så himla glad men tyckte det var lite pinsamt samtidigt. Jag är inte van vid att bli firad på det sättet men det var så gulligt gjort.

Vi hade en trevlig middag & tiden bara sprang iväg. Jag hade så gärna velat tala om för mina vänner hur mycket de betyder för mig & att jag är väldigt glad för att de finns. Att de orkar lyssna på mitt trassliga liv & att de alltid ställer upp. Utan dom hade jag inte klarat att ta mig igenom det jag den sista tiden mått dåligt över. Jag tror att de redan vet det men det skadar inte att säga då & då hur betydelsefulla de är. Jag gjorde aldrig det & det ångrar jag idag. Men jag ska göra det vid ett annat tillfälle. :)

När vi ätit gick vi ner & skulle spela lite. Vi såg nog ut som fyra yra höns & vi kände oss nog alla lite malplacerade. Så mycket regler för både det ena & det andra. Men vi spelade iaf roulette & vann några kronor som vi dock spelade bort. :)

Sen gled vi vidare till Avenyn & Hard Rock Café. Där stod en gammal kärlek vakt & oj vad jag blev kär ögonaböj. ;) Hade glömt hur snygg han var. Han grattade mig & vi gick in. Jag ville så gärna pratat mer med honom men kändes lite fel då han jobbade.

Vi dansade & hade jättekul! :) Det var en salig blandning av folk där & det bjöds på många goa skratt.
Kl 3 gav vi upp & åkte hem. Verkligen en superlyckad kväll! :)

Tack älskade A, M & N! :)

När jag kom hem kunde jag inte hålla mig så jag sms:ade "vakten". Han svarade direkt men eftersom jag hade bytt nr så visste han inte att det var jag. Jag avslöjade mig & då skrev han att han hade skickat ett grattis-sms tidigare på dagen. :)
Jag svarade att jag hade bytt nr i somras & då skrev han att jag hade missat massor av sms ifrån honom & att han hade velat träffa mig länge. :)
Han tyckte vi skulle styra upp en dejt snabbt nu & det är jag gärna med på. MEN det finns ett MEN...han är upptagen & har varit i 10 år. Fast det har aldrig hindrat honom innan..
Jag vet ju att han inte är nåt "pojkvänsämne" men jag kan absolut tänka mig att träffa honom igen! Jag vet ju vad han går för. ;)

Idag fick jag ett jättegulligt alla hjärtansdag-sms ifrån honom. :)
Åhh han är gullig....och jäkligt snygg. ;)

Jaa nu får vi se vad som händer...

Stjärna...not

Nu har vi spelat in en låt..haha fy fan vad illa det lät. Men skoj hade vi! :)
En sak kom jag fram till..ingen sångkarriär för mig inte..

Han e nog inte riktigt glömd

Fick just ett grattis-sms från C! Åh blev alldeles varm i hjärtat! <3
Nu kommer jag sova gott..

Karaoke

Har haft så jäkla kul på jobbet idag. Jag & en kille har sjungit karaoke som galningar. Han blev så taggad att han ville att vi skulle spela in en av låtarna imorgon. Jag har i flera år sagt nej till det men okej då, jag ger mig nu. Gör det honom glad så varför inte. Jag sjunger hellre än bra men det bjuder jag på. :)

Så imorgon blir det till att leka sångerska för hela slanten.

Jag känner mig också glad för att exet är blockad på alla ställen som går. Jag har sedan vi gjorde slut varit kluven, skulle jag blocka eller inte. Jag var rädd för att om han inte kunde följa mig någonstans så skulle han också glömma mig snabbare. Kunde han ta del av mig om så bara på ett litet sätt så skulle jag få stanna ytterligare i hans hjärta ett tag. Men nu ger jag fan i att tänka så. Jag vill inte finnas för honom mer. Jag blir förbannad när jag tänker på att han bara för några veckor sedan skrev kärleks-sms till mig fastän han planerade för fullt att bli sambo.
Jävla dåre!!! Nej han är inte värd ens en flugskit för mig längre!!

Jag e nog inte klok...har funderat flera ggr denna kväll på vem jag kan ringa hit för att få lite gos & ev mer. Haha..jaja..men nej jag får lägga mig själv, det är nog bäst! Men nog hade det vart mysigt.. :)

Glad

& oberörd känner jag mig idag.
Har så kul här på jobbet & jag känner att det är bra att tänka på något annat.

Ser fram emot morgondagen då jag ska med en kompis ut & fira min födelsedag lite. Är glad att vi "hittat tillbaka" till varandra lite mer nu när jag är singel. Har träffats alldeles för lite under mina tre år med exet. Mitt fel eftersom jag aldrig skulle funnit mig i hans tappra försök att isolera mig. Men det är inte så lätt att göra det man borde när man väl lever mitt upp i det & med en man som successivt krymper ens livsrum. Man åker bara med på ett bananskal & sen när man väl lämnat det sjunkande skeppet & fått lite distans, då inser man hur sjukt allt varit.

Men iaf, nu ska jag försöka hinna umgås mer med mina älskade vänner för OJ vad jag har saknat dem..blir tårögd nu, dels pga att det känns som om jag missat massor med dem men också för att jag blir ledsen över att exet hade sån stor påverkanskraft på mig att jag "valde bort" mina vänner.
Jag blir också ledsen för att han inte kunde unna mig att träffa dem, att vara glad utan att behöva välja. Men för honom var jag tvungen att utesluta det ena för att få det andra. Vilket är helt galet i min värld!

Men som sagt..det är över nu! :)

Nepp nu måste jag jobba lite..

....

Idag vill ja ha kärlek, mys & gos! :(

Förr kunde jag inte jobba när jag mådde dåligt

Jag ska inte säga att jag mår bra för då ljuger jag men så hemskt är det inte.
Idag har jag jobbat 10-20 & det kändes helt okej. Förr kunde jag inte göra det när jag inte mådde helt bra. Jag gick då bara på jobbet & längtade hem till min trygga borg. Där kunde jag låsa in min & slippa hålla fasaden uppe. Men idag kände jag att det var bra att komma från hemmets fyra väggar.

Det var skönt att tänka på annat & jag kunde fokusera på det jag skulle. Nu när jag e hemma kommer det istället ikapp mig. Men jag ska fan kämpa på. Jag ska komma ut på andra sidan som en stark människa, försöka hitta tillbaka till mig själv & bara lägga tid på barnen & sånt som får mig att må bra. :)

Det känns bra att han inte längre kan ta del av mitt liv. Såpass känner jag ju honom så jag vet nästan helt säkert att han ff försöker få reda på saker om mig & kolla mig här & där. Men varsågod, gör det. För han kommer ändå inte hitta något. Nu får det vara slut på alla spel & alla vinklingar från min sida.

Jag vet ju med mig själv att nu är det över för gott. Finns ingen väg tillbaka & det är jag på det klara med. Men det som skrämmer mig är att jag kanske kommer få leva ensam. Känner inte att jag har bråttom men jag börjar ändå komma upp i åren. Jag vill inte släppa min dröm om hus & hela kittet. Vill kunna ge mina barn det som jag hade när jag växte upp. Men de börjar bli stora & det stressar mig. Kommer jag hinna innan det är för sent?

Känner mig en aningens vilsen idag. Vart är mitt liv på väg? Med vem kommer jag få det där? Eller kommer jag ens få det med någon? Vad e det för fel på mig? Varför kan jag inte bara nöja mig med hur det är nu? Jag har ju väldigt många fina saker i mitt liv. Både barnen, jag & alla mina vänner är friska & krya & det är det viktigaste. Men ändå så vill jag ha mer. Nej det kanske e dags att sänka kraven, att acceptera situationen, att bara ta det lugnt. Men det e ju den förbannade drömmen om lycka som gör sig påmind då & då. Bitter? Jag? Nej då...bara lite smått olycklig för tillfället...

Känner mig bara helt tom

Och det tycker jag är ett bra tecken. Hade detta varit för några månader sen så hade jag varit fullständigt knäckt. Jag hade legat i sängen med sån ångest, knaprat i mig massor med piller och inte gjort annat än gråtit. Nu känner jag mig mesta tiden bara likgiltig inför det jag fått reda på. Visst ibland sköljer det över mig, alla tankar om hur lycklig han nu är med henne. Men fine, va det då.

Jag ska med bli lycklig. Målet i första hand är nu att börja trivas med mig själv & bli trygg i min ensamhet. Jag gillar ju att vara ensam så jag får väl passa på att njuta. :)

Jag känner att jag är lite orolig över bloggandet. Jag undrar om det är säkert att han nu inte kan följa mig när jag ändrat i inställningarna. Han kan säkert hacka sig in på ett eller annat sätt. Jag vägrar låta honom ta del av mitt liv nu. Han har ingen som helst rätt att snoka eller kolla upp vad jag gör.
Jag känner mig som värsta (ursäkta) bitterfittan men jag e grymt besviken på honom. Vilket jag egentligen inte har någon rätt att vara. Men det är jag iaf.

Jag hoppas att detta snart kommer blekna & jag kommer tänka på honom med avsmak. Jag är nog på god väg kan jag tycka...för när jag ser en del bilder på honom så undrar jag faktiskt vad jag såg i honom.

Dagen har varit bra. Har blivit en del goa skratt både i skolan & efter då jag & fina N satt här & pluggade. :)

Fick ett sms av A som vill ta med mig ut en vända på lördag. Ska kolla på jobbet imorgon om jag kan smita lite tidigare än 20 den dagen. Hoppas det! :)

Är så väldigt glad för att mina vänner orkar med mig & mitt jäkla ältande!

Ni är bäst! :) Puss på er & god natt <3

Det har börjat sjunka in

& det känns inte så svårt just nu ändå. Han får väl leva sitt liv med henne då. Idag känner jag att han bara är en patetisk jävla skit som bara ser till sitt eget bästa & det är ingen jag vill vara tillsammans med. Under våra år tillsammans var det i första hand hans behov som skulle tillfredsställas. Vad jag ville var absolut inte något han brydde sig om. Eller jo han brydde sig, fast på fel sätt & jag fick inte ens tänka att jag ville göra det ena eller det andra. Att jag faktiskt inte gjorde sånt som fick mig att må bra för hans skull, det såg han inte.
Jag "fick" inte umgås med mina vänner.
Prata i telefon kunde jag inte göra.
Åka på en weekend utan honom var strängeligen förbjudet.
Att öht tänka på en veckas utlandresa med någon vän det var ingen idé.
Att ha mina barn lite extra den veckan de var hos sin pappa gick inte för det inkräktade på vår gemensamma ensamtid utan barn.
Att prata & flamsa med hans äldsta dotter det gick inte för då blev han sur & svartsjuk.
Jag fick noga välja vad jag delgav honom från mitt tidigare liv. Att prata om nån fd kille, mina graviditeter eller förlossningar det fanns inte på världskartan för det ville han inte höra talas om. Då mådde han dåligt.
Att tillåta mina barn att sova i vår säng var katastrof. Då fick han inte ha mig för sig själv.
Men att han ofta var ute, var på herrmiddagar, på konserter över helgen, pratade i telefon, berättade om saker han tidigare varit med om, om hans barns födslar det skulle inte vara konstigt...det skulle jag bara ta, vilket jag också gjorde för jag unnade honom att ha kul & jag ville att han skulle veta att han kunde säga ALLT till mig. Jag ville finns där för honom, ta del av det han upplevt innan vår tid. Jag ville lära känna honom på alla sätt. Det gjorde mig både ledsen & besviken att han inte kände det samma. Jag tyckte det var nonchalant från hans sida att inte vilja lyssna på mig & det jag hade att berätta.
Nej fy fan! Dessa jävla valen jag ständigt stod inför när jag levde med honom. Skulle jag välja bort det som gjorde mig glad eller skulle jag göra de sakerna & riskera att han blev sur? Jag SKULLE ha gjort det jag kände var bäst för mig, men jag valde alltid att ligga honom till lags....för det var väl det som gagnade mig mest just då, så slapp det bli bråk.

T.o.m när min pappa hade dött & det började dra ihop sig till begravning, ja då ställde han till med ett svartsjukebråk. Han ville inte gå med på begravningen om mina barns pappa skulle komma. Inte ens det kunde han ha överseende med, vid ett sånt tillfälle. Då håller man fan käften tycker jag & sväljer sina känslor. Jag sa att det inte var läge för svartsjuka då, utan de som kom var ju människor som ville ta farväl av min pappa, inte för att flirta med mig. Men nej det var väsen många ggr innan begravningen väl hade varit. Kändes ju kul att man fick stöttning i sorgen..
Han kunde inte ens ge mig tid för att sörja min pappa. Han sa att det kanske var bäst att jag var ensam eftersom jag hade så mycket omkring mig just då. Han tyckte alltså inte det var någon idé att umgås med mig om jag bara skulle vara ledsen. Jag säger bara: vänta & se hur du mår den dagen din pappa dör. Jag hoppas innerligt att han kanske kommer känna lite lite skuld då. Men det är nog tveksamt.

Jag känner mig bitter & förbannad på honom idag & jag tycker att han är en stor egoistisk idiot som lägger allt på mig, att han inte ser sin del i det hela. Att han svartmålar mig & inte har någon som helst förståelse för hur andra känner. Han krävde ärligthet men blev sen ändå förbannad på mig när jag sa som det var.
Tex när jag fyllde 30 år så frågade han flera ggr vilka som hört av sig & gratulerat mig på sms. Jag räknade upp alla utom en. Det var en killkompis. Jag ville inte förstöra dagen. Han frågade mig igen & jag sa ff inte att denna killen hört av sig.
Sen kom han in när jag var på toa, högröd av ilska & sa att jag hade ljugit. Han hade kollat i min mobil & såg att killen hört av sig. Jag sa att jag inte ville säga nåt eftersom han då bara skulle bli arg. Han drog ut på krogen & söp sig full & jag satt hemma på min födelsedag, ensam.
Anledningen till att jag inget sa var för att när någon kille hört av sig till mig innan & jag sagt det till honom, ja då blev han alltid sur eller arg. Svårt att veta vilket ben man då ska stå på eftersom det kvittade om jag sa nåt eller inte, utgången var ju ändå densamma, en sur & arg sambo.

En vacker dag kommer jag tacka honom för att han stålsatte sig & inte kom tillbaka till mig mer! Jag hoppas den dagen snart dyker upp!

Så sjukt jävla ledsen

Har försökt att hålla mig ifrån tårarna hela dagen. Nu gick det inte längre..

Jag vet inte varför jag öht bryr mig om saker som rör honom. Men det är väl för att jag ff älskar honom trots att jag försöker intala mig själv det motsatta hela tiden.

Allt gick så fort. Han träffade en ny, blev tokkär & efter bara några månader så har de blivit sambos.
Det är hans fulla rätt men lik förbannat så gör det så jävla ont. Det känns som om jag aldrig har funnits för honom.

Han brukade säga att jag var hans livs kärlek, att han aldrig innan älskat någon som mig. Men hur kan man gå vidare SÅ fort då? Jag förstår inte.

JAG VET, jag gjorde slut men det betyder inte att jag älskar mindre för det.
Smärtar att veta att han nu kommer få det perfekta livet...med någon annan.

Jag kan inte låta bli att tvivla på hans känslor för mig. De var nog aldrig så starka som han sa..

Jag hatar verkligen att jag bryr mig. Hatar känslan av att vara betydelselös för honom, hatar att veta att han öser all sin kärlek & tid på henne.

Jag hatar också att jag inte vet hur i helvete jag ska komma över honom. För för mig var han den stora kärleken & det kommer ta tid att glömma. Det jag sa till honom var sant, mina känslor var så starka att jag många ggr inte kunde uttrycka dem i ord.
DÄRFÖR kommer detta gå långsamt! För att han var mannen i mitt liv.

Jag kan inte hjälpa det, men jag känner mig förd bakom ljuset, trots att han får göra vad han vill. Men jag tycker att han kört lite dubbelspel..han har tagit steget mot något nytt samtidigt som han inte 100 släppt mig. För mig har det ställt till det då jag nånstans hoppats på en återförening.
Jag trodde att vi hade något speciellt ihop, att det var svårt att hitta den där extra lilla känslan som jag trodde vi hade för varandra. Jag inser ju nu hur jävla dum, blåst, naiv & blåögd jag varit. Jag var ju fan ingen speciell..jag var ju bara jag. Den vidrigaste människan han uppenbarligen har träffat..

Undrar bara hur han hade mått om det var tvärtom...för han tycks inte kunna sätta sig in i min situation. Behöver han inte heller göra å andra sidan. Jag är ett avslutat kapitel & han behöver inte måna om mig längre..

Jag blockade honom på mailen & på FB idag & jag har ännu en gång försökt att göra så han inte kan se mina MSN-uppdateringar. Men det tycks inte funka..

Han i sin tur blockade mig på FB & det är lika bra för nu vill jag inte se honom mer, vare sig där eller någon annanstans. Hoppas på att det kan få mig att släppa lite..

Nu ska jag också bara hitta någon annanstans att blogga..kanske följer han mig inte här längre..vilket han säkert inte har nåt intresse av att göra heller, men man vet aldrig.

Han ska inte få ta del av mitt liv, mina tankar & mig. Jag är glömd, död & begraven för honom och nu borde jag göra mig av med honom för gott också.

Känner bara att det är svårt & jag lider av att han är så arg på mig. Jag är livrädd för att falla en gång till för förra gången höll det på att kosta mig livet...

Kärleken fanns aldrig

Hur kan man påstå...nej jag lägger ner..

Snabba ryck

ALLT var bara skitsnack!!!
Men även DETTA hjälpte mig!

Tack!

Mmm..

...jag har varit saknad! :)
Det känns alltid skönt. <3

Hemma igen

Ja nu e det över med fjällen för denna helg. Synd att tiden går så fort, vi har haft så himla skoj! Tror faktiskt att jag ska åka en sväng till innan säsongen är över.

Jag måste skryta både över mig själv & barnen.
Trots att det var 16 år sen jag stod på ett par skidor sist så åkte jag riktigt bra. Blev förvånad & jag tyckte det var så roligt så jag aldrig ville sluta. Det var nästan barnen som fick tjata hem mig på kvällarna. ;)

Killarna var också jätteduktiga. Jag hade nog sett framför mig att iaf den ena sonen skulle tappa tålamodet ganska snart & att det skulle gnällas en del. Men nej, inte ett enda gnäll eller någon sur min på hela helgen. Inte ens när de fick bära skidor fram & tillbaka. De lärde sig snabbt åka & sen schvischade de i backarna som bara den. Mina farhågor om att vara ensam förälder till tre barn i backarna var väldigt onödiga. De skötte sig alldeles själva..upp & ner i backarna dagarna i ända. :)

Skotersafarin var med lyckad. Det var en upplevelse. Kanske inte för att man kunde köra rally vilket jag ville ;), utan mest för att se det vackra landskapet, all snö & alla fina vidder. Även barnen var nöjda & de tyckte det var tufft. :)

Vi hade barnen på skidskola & de var även på barnklubben några timmar så vi kunde åka i de riktigt branta & långa backarna. Det var perfekt! Jäklar vad vi åkte, det var så svetten sprutade på ryggen. :)

Jag & stora sonen åkte mycket tillsammans eftersom han behärskade skidorna såpass att jag vågade ta med honom upp till toppen för att åka. Men första gången blev han skraj när han tittade ner.
-Mamma e du lite rädd nu? frågade han. Haha sötis..
Vi hade kul tillsammans & jag tänkte ta med honom nån dag till en backe som inte finns så hemskt långt härifrån. Jag blev liksom lite taggad nu. ;)

After ski´n var med bra. Vi drack tre fyra öl & ungarna åt godis & spelade tv-spel. Alla nöjda & glada! :)

Kvällarna tillbringades i stugan med öl, vin, breezer, cider & annat gott. Värmeljus brände vi hur många som helst & allt var bara så himla bra hela tiden. Mysfaktorn var hög kan man säga. ;)

Ja detta måste absolut upplevas igen! :) Åtminstone 1 gång om året. Men då får det bli minst 1 vecka. :)

Lycklig

Ska ärligt säga att jag innan vi kom fram till Branäs var lite trött på snön. Jag tar tillbaka det igen. Här e ju bara så underbart vackert och jag har verkligen saknat det här med fjällen. Killarna är så glada och nöjda och det gör mig väldigt lycklig att se. Faktiskt så känner jag lycka för första gången på länge, så härligt!! :) Stugan vi hyrt är mysig, backarna är kanonbra och hela stället är bara så fyllt av glädje och harmoni. Varför har jag inte gjort detta tidigare med barnen kan jag undra...
Nu har vi spelat spel och druckit lite vin så nu e det dags att lägga sig, imorgon blir det en heldag i backarna och även skattjakt för barnen. :)

Mmm mår så fantastiskt bra!! :)

Kul

Japp nu sticker vi mot mer snö, slalom, skotersafari, after ski & en massa annat!!
Wiiiihiii! :)

Måste sova

Jag missar ett obligatoriskt seminarium imorgon som jag istället måste lämna in skriftligt innan kursen är slut. Har suttit & knåpat ihop en sida här ikväll. Lätt som en plätt. Bara jag väl kommer igång så är det inga problem. :)

Fick just reda på att ett band från min hemkommun ska spela på After ski´n fredag & lördag. Känns ju sådär kul eftersom jag hade en liten historia ihop med sångaren för många år sen. Men va sjutton, han kanske har glömt det. Mmm eller hur? Varför minns jag det då kan man undra..vill verkligen förtränga det..fy han har säkert gått upp 40kilo sen dess. Jaja strunt i det..de är väldigt bra iaf. Förra gången jag var där, -93, så spelade de där då med. Lite komiskt faktiskt. Den gången skulle han ha mig till att sjunga men det gick jag inte med på..kanske han har bättre tur denna gången.
Nej då, jag har ju barnen med mig så det ska inte drickas nåt vidare mycket. Hade mest tänkt att sitta inne i stugan & mysa med lite glögg eller vin. Men det klart två öl kan man väl få dricka fast man har barn? ;) Jag lär ju inte vara den enda som har med mig barn heller & dessutom har de en alldels egen hörna för kidsen. Det blir säkert skoj! :)

Nej nu ska jag hoppa i säng, ska upp innan tuppen imorgon!

Idag har jag känt mig bättre så det blir fjällen imorgon. :)
Det mesta är packat, maten är lagad, kameran är laddad & barnen är taggade. Så nu jädrar blir det åka av.

Tog mig en sväng förbi äldreboendet förut dit min mormor & morfar har flyttat. Så skönt att ha dom nära nu. Kan man hälsa på korta stunder ett par dagar i veckan & inte behöva köra 10 mil.

Jag kände mig så himla fånig när jag gick dit. Eftersom jag är sjuk & inte så pigg på att göra mig iordning så ser jag också ut därefter. Jag undvek att möta folks blick i tron om att de då inte skulle se mig. Haha..jag e som småbarn som tror att när de gömmer sig i händerna så ser ingen annan de heller.
Men visst e det ganska typiskt att när man har en "fuldag" ja då ska man alltid springa på någon.
Så var det härrom dagen när jag satt på vagnen på väg till skolan. Ett & tre så ser jag en gammal kärlek lite längre bort. Han var brun & snygg som vanligt & jag var grå & glåmig. Jag tryckte mig så nära väggen jag kunde & hoppades att han inte skulle se mig...men det gjorde han...men jag såg inte honom. ;)
Fick sen ett mail från honom där han skrev att han sett mig & han undrade när han fick träffa mig. Haha...jaja, så ful kunde han ju inte tyckt att jag var då. :)

Funderar mer & mer på att tatuera mig..kan tänka mig nåt liknande denna fast jag har en mitt på ryggraden som jag ska köra över så den kommer inte bli precis såhär..

Shit va bra

Såg för ett tag sen på F-kassans hemsida att man kunde söka extra bidrag om man hade barn som var växelvis boende hos sig. Det skulle vara inkomstgrundat & det visade sig att jag kommer få 1800 kr i månaden! Det var ju skitbra, men synd att jag inte visste det tidigare. Man kunde endast få retroaktivt för en månad tillbaka. Men nu väntar jag mig iaf 3600. Det tackar jag för! :)

Världens goaste

Mmm jag har världens goaste barn. De har den sista tiden "växt till" sig. Det är sällan de bråkar & de har nu fått öron, de hör vad jag säger.

De var kvar hos mig igår & de var så gulliga. Klappade mig, pillade mig i håret & sa gulliga saker. Det var svårt att låta bli att pussa dem som jag brukar, men jag höll mig. Till ena sonens stora glädje. :)
När jag sa att det var tråkigt så tröstade han genom att säga:
- Mamma, när du är frisk igen får du pussa mig hur mycket du vill.

Det kommer jag göra, så mycket att de kommer försöka fly från mig. <3

Hade bestämt mig för att gå till skolan idag men jag orkar inte det. Har ff hög feber & är helt slut då jag inte sovit många timmar i natt. Svetten har sprutat & till slut låg jag helt naken under täcket & torkade mig med en handduk. Helt otroligt hur mycket man kan svettas. Känns jättefräscht!
Jaja inte mycket att gnälla över, det finns värre saker..

Jag undrar vad det beror på

Att man tycker mest om den som inte verkar ha samma känslor för en? Givetvis är det inte alltid så men jag kan ändå tycka att det är ganska typiskt då detta har hänt mig några gånger.
Jag ger mig den på att glömma & gå vidare & lämna killen & känslorna därhän. Men under en tid har jag ändå en smärtsam känsla i bröstet som håller sig kvar & inte vill försvinna trots tappra försök.
Jag pratade om detta med en kompis för några dagar sedan & då klämde hon en så go kommentar: Varför ska du fortsätta vara kär i någon som uppenbarligen är för korkad för att vara kär i dig och som inte förstår vad han går miste om?
Ja det kan man ju undra? :)Hade det varit så lätt så hade jag väl aldrig behövt lida av ett brustet hjärta..

När jag väl träffar någon som jag blir färälskad i & känslorna är besvarade då finns det inget som känns jobbigt, jag glider fram på moln & befinner mig i ett lyckorus.

Men innan det är uttalat om man är ett par eller inte går jag ner i en svacka, jag kan bli lite deppig & den där ovissheten är svår.

En sak som jag sagt innan & som jag fortfarande står fast vid är iaf att bli kär är inget man kan styra över. Man kan inte hjälpa vad för känslor man får för en människa. Sen kan man välja vad man vill göra med känslan..

Jag har haft fyra långa förhållanden men endast i ett har kärleken slagit till direkt & det är så jag vill ha det nästa gång med. Känns inte lika omtumlande att "lära sig" att älska någon. Men det kanske är den kärleken som är den sunda?
Jag undrar hur ofta det är så att kärleken bara blixtrar till? Man kanske helt enkelt inte ska älska för mycket? Känns som om det är farligt när känslorna är FÖR starka. Kärleken kan få en till att göra de mest konstiga saker. I vilket fall som helst så är det väldigt skönt att känna det där pirret i magen bara genom att tänka på den man håller kär. :)

Fick ett sms :)

Av en person idag som jag har känslor för..
Blev alldeles varm i kroppen & kände ett fladder i magen.

"Hej min vackra gudinna.........."

Får se vad som händer nu. Hoppas ju såklart på en fortsättning!!

Bara älskar denna bilden på honom..klippte dock bort huvudet.

*BORTA*

Kände det på mig

Var hos läkaren & mycket riktigt..
Jag hade halsfluss/svalgkatarr. Himla roligt! Men nu hinner jag kanske bli lite bättre eftersom jag fick penicillin.

Vet inte hur jag ska göra med barnen idag bara. Det smittar ju väldigt mycket så kanske vore det bästa om de var hos sin pappa i natt. Inte så kul om de med får detta. Ja jag får fundera en stund. Känns lite taskigt med eftersom de varit hos pappa en dag extra redan denna veckan & de har läääängtat efter mig. Men å andra sidan, bättre att längta en dag till än att ligga hemma med halsont.

Imorgon ska jag in & operera mig igen, om de nu gör det när jag är sjuk, vi får se. Hoppas inte jag kommer ha alltför ont efter det.

Det är mycket på en gång just nu..

Vilken helvetesnatt

Somnade i vanlig ordning till en podcastsändning med Breitholtz...
Sen har jag vaknat MÅNGA ggr under natten. Förbrukade 4 täcken & jag vet inte hur många handdukar. Usch att man kan svettas så samtidigt som man fryser så tänderna skallrar. Sen har jag irrat om att jag har twittrat 68 ggr..ja det har varit en minst sagt konstig natt med väldigt lite sömn.
Nu har jag iaf bokat tid på VC, mest för att kunna utesluta halsfluss eller öroninflammation inför resan. Fan, mår jag såhär så kan vi bara inte åka. Barnen kommer bli så grymt besvikna. Men än är det några dagar kvar. :)

Mkt tid att tänka

När man ligger hemma med feber & inte orkar röra sig så finns det mycket tid att tänka...
Pratade med en kompis igår ang det här med att dejta. Nu e jag ju ingen dejt-tjej som jag skrivit innan. Men kan man inte bli det då?
När man är ute kan man ju sitta i timmar & bara prata med killar utan att det känns jobbigt. Oftast har man ju lite innanför västen & det är väl därför man har så lätt för sig då.
Men om man tänker att det är samma sak när man ska dejta någon, att man bara ses för att tjöta lite & ha det trevligt..Men lika förbaskat så vet ju båda om VARFÖR man ses. Det e ju endast för att se om det klickar, om det finns nån attraktion & om man kan tänka sig att ses igen. Det blir som att gå på nån jäkla audition.
Men va fasen..man kanske missar prinsen om man håller på att fegar som jag gör..det vore ju synd.
Sen om det inte skulle klicka då? Åh vad jobbigt att behöva säga det..men det är faktiskt en skyldighet man har tycker jag. Sen borde jag ju vara expert på det med tanke på att jag ältat det en del i terapin. ;)

Sen har vi detta med avståndet då..jag tänker inte träffa en kille som inte kan ta sig hem efter dejten. Det har jag gjort en gång & det slutade väldigt bra, om man bortser från att vi inte längre är tillsammans. Men det lär väl knappast hända igen att man känner att man aldrig vill skiljas åt mer. Haha, nu låter det nog som att det bästa vore om jag la ner projektet "dejting" med detta sättet att se på det. Trots att jag träffade stora kärleken på nätet en gång så tvivlar jag ändå på att det går. Sen vill jag aldrig mer ha ett förhållande på distans, nästa gång ska det vara på riktigt! :)
Men nu har jag bestämt mig (tror jag)...när jag kommer hem från fjällen ska jag dejta de killarna som frågat om jag vill ses. Va fasen, får se det som en rolig grej bara. :)

Idag saknar jag..

...att få ligga sked...
Mmmm drömmer mig tillbaka...
Att vara sjuk gör en inte mindre kärlekskrank precis. ;)
Dessvärre vill nog ingen komma hit & riskera att bli sjuk. :(

För exakt 6 månader sen

Ja i början av augusti satte det snurr ordentligt med mitt dåliga mående. Jag hade för en kväll återförenats med min stora kärlek efter att inte ha sett honom på 6 veckor. Det blev ett sista final goodbye & sen dess har jag inte sett honom.

Jag spelade mycket musik under den tiden som jag kunde applicera på mitt eget liv. Vet inte riktigt varför man gör så, för oj vilken ångest det väcker i en, iaf i mig. Jag körde en del låtar om & om igen & jag grät som besatt till de vackra & hemska texterna.

Den "värsta" av låtarna spelade jag härrom dagen, men det kändes inte så hemskt att höra den längre. Visst minnen kom tillbaka från den tiden, men jag kunde också lyssna på den & helt enkelt bara tycka att det är en bra låt.
Enligt mitt sätt att tolka det så betyder det att jag är på väg, på väg mot ett helt hjärta igen! :) Känns så himla bra!!

">

Neeeej

Hade huvudvärk när jag la mig igår & kände en viss irritation i halsen.

Åh vaknade nu vid 5 & mådde så dåligt. Ont i halsen & 39 graders feber. Jag e döende när jag har så hög feber då jag i vanlifa fall har en temp på 36.4.

Fan vi som ska till fjällen på torsdag..har inte riktigt tid med detta..jag har ju redan varit sjuk från & till i flera veckor.. :(