Kvällen blev inte som planerat!

Vilken flopp det blev igår!
Mötte upp tre kompisar i Vasaparken. Jättemysigt med massor med god mat & dryck. Den ena tjejen var bra i gasen redan när jag kom. Efter en timme la hon sig ner för hon mådde illa. Hon började kräkas & vi ringde hennes man. Vi följde henne hem & vi andra nyktrade till. Hon var jätteledsen som "sabbat" min kväll, jag som hade tagit ledigt & allt. Men såklart gjorde inte det nåt, tyckte bara det var synd om henne som var tvungen att avsluta kvällen så tidigt.

Vi gick vidare till "Cheers" & där drack vi rödvin, Inget smart drag. Öl & rödvin får mig att bli full direkt. Efter nån halvtimme kände jag att jag hade tappat lusten så jag bestämde mig för att gå hem.
Jag gick förbi vakten & pratade med honom lite & han tyckte jag kunde vänta på honom tills han slutade. Men nej, det hade jag ingen lust med så jag fortsatte min promenad hem.

När jag kom hem ringde "C" & sa att han tyckte det var hög tid att jag kom till hans stad för att festa lite med honom & hans vänner. Jaha & hur skulle han kunna förklara vem jag är då?
Jag blir lite fundersam, varför ringer han mig en fredag för att kolla vad jag ska göra? Vill han fortsätta uppmuntra mig genom att säga att han kanske kommer in till stan, ska jag gå där & vänta då eller?
Jag fattar inte varför han ska hålla på & säga alla de saker som han gör. Att vi ska göra det ena & det andra tillsammans, att jag ska med honom ut med båten, att jag ska träffa hans pappa & alla hans vänner. Vad handlar det om? Vilken funktion fyller jag i hans liv? Är jag bara någon han tar till när han behöver lite bekräftelse & uppskattning? Han vet ju hur ledsen jag var sist när han höll på så här & det sen inte blev något. Jag sa till honom att den enda som pratat om nån framtid var han. Ja och han menade vartenda ord han sagt..jaha?

Nej han är inte schysst, han leker med mig & jag blir inte klok på varför. Han måste väl för fasen veta vad han känner. Antingen känner han något för mig & då borde han väl vilja vara med mig eller så känner han inget & då borde han lämna mig ifred, svårare än så kan det inte vara.

Men men nu sa han ju igår att det inte är nån idé att jag känner som jag gör eftersom det är som det är. Bra! Han är väl nu ett avslutat kapitel då!
Jag ska stålsätta mig, inte svara på sms eller telefonsamtal! Nu får det vara nog..han har ställt till det så det räcker!

">