Ja det har jag nog faktiskt! I den där förbaskade vakten. Såg honom i kväll, han tittade på mig, tittade bort för att sen snabbt titta tillbaka igen & han gav mig ett sånt leende som bara han kan. Åh fjärilarna fladdrade som i uppror i min mage & jag blev alldeles darrig..
Stunden innan erkände jag för två vänner (efter 2 glas vin) att jag nog faktiskt känner så för honom.
-Men nej, sa den ena. Du har ju hela tiden sagt att du inte har de känslorna för honom??!!
Ja jag vet...men jag har väl försökt förtränga känslorna & inte ens erkänt för mig själv vad jag egentligen känner!!
Fan också!! Dumma lilla jag!! Jag trodde faktiskt att jag inte skulle få känslor för honom igen. Jag hade ju det för några år sen men jag trodde aldrig att de känslorna skulle blossa upp igen. Vad är det med mig?? Ska det vara så svårt att hålla isär sex & kärlek?? Ja tydligen!
Hur ska jag nu göra då? Erkänna för honom & avsluta, bara avsluta utan att ge en förklaring på varför eller helt enkelt fortsätta träffa honom & njuta av honom det lilla jag kan??
Åååhhhh hjälp!! Trött jag blir på mig själv!!
Den frågan kan tyvärr nog bara du svara på.. Men du ska ju göra det som känns bäst för dig, men tänk både en och två ggr, så du inte sårar dig själv!
SvaraRaderaFinns det ingen chans att det kan bli ni? Jag menar, han verkar ju tycka om dig och det kan ju inte vara ett bra förhållande han lever i heller om han vill träffa dig!?
Och det där med att förneka sina känslor för ngn, det är du inte ensam om!!
Kram igen! :)
Ja jag vet ju helt klart att jag hade velat ha honom OM han hade varit den trogna typen. För att inte bli sårad (eller sårar & sårad jag vet ju vad det e som gäller) så borde jag väl avsluta. Men det e ju ju så himla svårt när hjärtat slår lite extra för honom.
SvaraRaderaNej jag tror inte det kan bli vi, fast jag tror att hans känslor hade kunnat bli starkare för mig än de är nu.
Vi veltottar! =)
Kram