Ja det kan man lugnt säga.
Träffade för en tid sen en man (pojk) ja han var ganska mycket yngre än mig.
Jag sprang rakt in i denna killen på krogen. Vi krockade när jag var på väg ifrån dansgolvet.
Wow!! Vilken kille! Så grymt snygg! Vilken kropp!
Jag bad om ursäkt & gick förbi honom, men han fortsatte prata.
Jag visade som vanligt inte att jag var intresserad, brukar inte ge killen det de första jag gör..
Allt började så konstigt..ja jag fattar ingenting nu.
Han körde standardfrågan som så många andra killar: "Varför e en sån snygg tjej som du singel?"
Jag svarade att jag väl inte hittat rätt ännu, helt enkelt.
Han berättade att han inte visste om han var singel eller inte...hans sambo hade varit otrogen vid flera tillfällen den senaste tiden. Han visste inte om han skulle lämna henne eller satsa på att gå vidare & förlåta henne.
Jag kände mig som familjerådgivaren nr 1 den kvällen. Men det gjorde mig inget..gav mig bara en tanke om att denna killen var upptagen, ingen idé att bli intresserad & att vi efter denna kväll aldrig mer skulle ses....trodde jag ja...
Efter nån timme kysste han mig och jag var inte sen att hänga på för snygg var han & det var längesen jag hade mött en mans läppar. Oj vilken kysskemi vi hade!!
Han ville ha mitt nr och det fick han..men jag sa att jag aldrig skulle ringa först. Fånigt kanske men sån är jag.
Nej men hur kunde jag vara så dum! Den enda förloraren i denna soppa kunde ju bara bli jag..
Forts följer..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar