Jag har i många år lidit av svår PMS & det har ställt det rejält för både mig själv men också människor i min närhet. Tyvärr oftast dem jag älskat & brytt mig mest om.
En del tror att man bara skyller sitt humör på PMS:en, att det faktiskt inte enbart KAN vara det som gör att man blir så ilsk, elak & grinig. Men jag kan nog säga att det ÄR så, för hur tappert jag än försökte så kunde jag inte tygla mitt humör. Jag var som en tickande bomd & minsta lilla kunde få den att detonera..
Jag var så arg så jag såg rött & jag sa de mest elaka saker jag kunde komma på.
Jag sökte iaf för mina besvär, fick antidepressiva som jag skulle äta under de jobbiga perioderna, men jag slarvade med dem. Så jag märkte knappt någon förbättring.
Nu däremot har jag ätit de regelbundet en tid & jag är en annan människa om man ser till mitt humör. Det var längesen jag blev så hiskeligt arg. Visst jag kan ryta till på barnen, men inte som innan. Jag känner mig lugnare, hetsar inte upp mig & jag slipper bita ihop. Det har liksom bara försvunnit.
Fler saker som jag har märkt är att innan så hade jag ett enormt sockerbehov. Jag kunde nog leva på godis & jag åt det varje dag. Kvinnor som lider av PMS äter tre gånger så mycket socker än kvinnor utan PMS. Nu äter jag sällan godis, är inte sugen på samma sätt längre.
Sen har jag börjat motionera regelbundet vilket också får en att må bättre, bli lugnare & känna en ökad tillfredsställelse.
Jag har också gått i terapi där jag har kommit i kontakt med alla mina olika känslor, fått massor med redskap hur jag ska göra i olika situationer & hur jag då ska tänka. Nästan de allra flesta människor vill hitta snabba lösningar för att må bra igen, det man då gör får oftast dåliga konsekvenser. Det är istället bättre att veta hur man då ska tänka för att kunna undvika det som får en att må dåligt men på sikt får en att må bättre. Kanske hade varit lättare att förstå om jag skrev om ett exempel, men jag väljer att inte göra det då det handlar om mitt ex.
Jag är nöjd med mitt nya jag, jag behhöver inte kastas mellan att vara Dr Jekyll och Mr Hyde längre. Jag behöver inte separera det goda från det onda längre, det räcker att vara god. ;)
Det jag kan ångra är att jag inte tidigare gjort något åt detta på allvar, för jag kan ärligt säga att pga av mitt jäkla humör så har jag också förlorat människor jag älskat!
Men nu är det bara att glädjas över mitt nya, förändrade jag & hoppas på att jag kan behålla min nästa stora kärlek. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar