Av hela den här historien. Jag öppnade mig för honom, om hur jag kände & tänkte för att han bad mig om det. Han var så glad i mitt sällskap, sa att hans 2009 hade varit ett riktigt skitår men att 2010 skulle bli hans år för att han nu träffat mig. Alltså vårat år.
Jag kan inte säga att jag svalde allt han sa om oss med hull & hår, för någonstans där inne visste jag ju att det inte skulle bli så. Men jag var i alla fall glad för att han tänkte framåt med mig & jag önskade verkligen att allt han planerade skulle bli av. För DET tror jag, han sa inte bara det för att, utan för att han faktiskt ville att det skulle bli så.
Men så blev det inte!!
Nu är nog vår relation avslutad..han har ringt några gånger & då alltid varit jättegullig.
När han ringde på julaftons kväll så klargjorde han att han & sambon firat på olika ställen vilket jag undrar varför han gjorde. Var det för att "bevisa" för mig att de inte gör något ihop eller för att han tyckte det var tråkigt?
Samma sak som när vi tidigare pratat och han berättat att de skulle göra det ena & det andra, tex klä granen innan jul. Varför måste han berätta vad DE gör för mig? Ligger det i mitt intresse? Berättar han det för att påminna mig om att han har en tjej & att jag inte ska förvänta mig för mycket eller varför? Jag fattar inget..hade jag varit han så hade jag pratat så lite som möjligt om min sambo med honom. Men iof så var det ju så allt började, att jag var någon slags familjerådgivare där han öppnade upp sig om deras relation & hennes svek.
Han ringde mig också dagen innan nyårsafton för att önska mig ett gott nytt år. Han sa också att han hade dåligt samvete över det som hänt & att han inte ville att jag skulle vara ledsen. Jag frågade vad han skulle göra på nyårsafton, han skulle bara vara hemma med sambon. Jag önskade honom ett gott nytt år & då fnös han bara till svar.
Sen sa han:
- Äntligen är detta skitåret snart över.
Jag: Ja men det är väl bra, nu kan det ju bara bli bättre.
Han: Nej för nu väntar ett nytt skitår.
Jag: Nej du sa ju att 2010 skulle bli ditt år.
Han: Ja men det var ju när jag var med dig, då mådde jag så himla bra & var glad igen.
Jag: Ja men jag är säker på att det ordnar sig för dig på ett eller annat sätt. Det kommer bli bra.
Han: Hmmm...
Jag avslutade samtalet med att få det att låta som om vi inte skulle höras av mer, men då säger han att han skulle ringa imorgon igen. Ja fast varför frågade jag. För att jag vill svarade han.
Alltså jag blev bara förvirrad av alltihop. Vad ville han egentligen? Ja det visste han ju inte själv som han sa. Men var det inte lite taskigt att uppmuntra mig att fortfarande tro att det kanske kunde bli något när det inte var så det såg ut?
Han ringde på nyårsafton & önskade gott nytt år. Jag önskade honom detsamma & att han skulle ha en mysig kväll. Då fnös han bara. Han skulle ju vara hemma med tjejen. Men varför fnysa & låta som om han inte ville vara hemma med henne? Det var ju ett val han hade tagit. Hade han inte velat det så hade han väl tillbringat kvällen med vänner istället? Ja jag fattar inget. Han hade ju varit ärlig innan, tror jag, så varför kunde han inte bara säga som det var, att de skulle fira ihop för att både ville det?
Julia har blivit blåst så enkelt är det!!!
Men gudarna ska veta att jag inte har gråtit en enda tår för honom...ända tills igår. Eller om det var tårar för honom eller för själva blåsningen är svårt att avgöra. Fast å andra sidan så är väl det samma sak.
Det kanske låter elakt men jag vet att de fortfarande inte har det speciellt bra om man ska tro honom & det glädjer mig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar