Förr kunde jag inte jobba när jag mådde dåligt

Jag ska inte säga att jag mår bra för då ljuger jag men så hemskt är det inte.
Idag har jag jobbat 10-20 & det kändes helt okej. Förr kunde jag inte göra det när jag inte mådde helt bra. Jag gick då bara på jobbet & längtade hem till min trygga borg. Där kunde jag låsa in min & slippa hålla fasaden uppe. Men idag kände jag att det var bra att komma från hemmets fyra väggar.

Det var skönt att tänka på annat & jag kunde fokusera på det jag skulle. Nu när jag e hemma kommer det istället ikapp mig. Men jag ska fan kämpa på. Jag ska komma ut på andra sidan som en stark människa, försöka hitta tillbaka till mig själv & bara lägga tid på barnen & sånt som får mig att må bra. :)

Det känns bra att han inte längre kan ta del av mitt liv. Såpass känner jag ju honom så jag vet nästan helt säkert att han ff försöker få reda på saker om mig & kolla mig här & där. Men varsågod, gör det. För han kommer ändå inte hitta något. Nu får det vara slut på alla spel & alla vinklingar från min sida.

Jag vet ju med mig själv att nu är det över för gott. Finns ingen väg tillbaka & det är jag på det klara med. Men det som skrämmer mig är att jag kanske kommer få leva ensam. Känner inte att jag har bråttom men jag börjar ändå komma upp i åren. Jag vill inte släppa min dröm om hus & hela kittet. Vill kunna ge mina barn det som jag hade när jag växte upp. Men de börjar bli stora & det stressar mig. Kommer jag hinna innan det är för sent?

Känner mig en aningens vilsen idag. Vart är mitt liv på väg? Med vem kommer jag få det där? Eller kommer jag ens få det med någon? Vad e det för fel på mig? Varför kan jag inte bara nöja mig med hur det är nu? Jag har ju väldigt många fina saker i mitt liv. Både barnen, jag & alla mina vänner är friska & krya & det är det viktigaste. Men ändå så vill jag ha mer. Nej det kanske e dags att sänka kraven, att acceptera situationen, att bara ta det lugnt. Men det e ju den förbannade drömmen om lycka som gör sig påmind då & då. Bitter? Jag? Nej då...bara lite smått olycklig för tillfället...